Frågan utan svar

1/12 2009

Jag undrar om allt det här är någonting jag borde vara tacksam för eller om det kommer visa sig vara en förbannelse jag kommer dra med mig genom hela mitt liv.

Att veta, gör ju att jag i hela mitt liv kommer se det från en annan synvinkel


Det kanske bara är jobbigt nu för att det kommer blottna upp sen och det positiva av det hela kommer att synas. För just nu verkar det som att det gick för fort, som att det var mer än jag klarade av att hantera. Och att det är för att jag inte riktigt förstått än som jag inte kan sluta fundera över det. Och jag tror att känslan av att hela grejen är så jävla stor försvinner aldrig eftersom att jag hela tiden börjar om med samma tankar i skallen och jag känner mig hela tiden lika förvånad över hur allt blev.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0