Min åsikt om åsikter

Förr skrev jag mycket åsiktsbaserad texter,
det var tankeställare med grunderna: Jag vet, lyssna på mig!

Men sen hände någonting.

Jag var med om någonting som fick mig att inse att ingen vet någonting,
och för mig att ha en åsikt -och speciellt om jag har för tanke att föra den vidare- så måste jag ju veta vad jag pratar om. Det räcker inte med lite ludd i kanten, att veta ungefär, eller säga "men vet du vad, jag har läst jättemycket om det här, jag kan mitt område!" - ingenting likt det existerar ju!

Om du inte har all runt-i-kring-fakta, då kan du inte heller huvudområdet.


Om du tänker efter, att även om du tror att du vet så finns det alltid mer att lära, i just det området.
Och i min åsikt "vet" du inte förrän det inte finns mer att veta!


En vettig människa för en diskussion i form av; Jag upplever, Jag tror, Enligt mig, Enligt de jag pratat med, Jag har erfarat, Jag inbillar mig att, Jag undrar om inte..  OSV.

Ingen har rätt att säga "Så här är det!" - För ingen vet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0