från andra sidan!

Känns rätt nice att läsa väderprognosen och se att i Boden förväntas det ligga mellan 8 och 15 minusgrader, medan vi här i skåne njuter av cirkus 0 :) hehe. Löv it.

What a wonderful day

Good morning!


de fyra fina i den fina fyran!

sneakpeek
 


karma is being good to me. Like really, really good.

Fick bilrutan fixad till självaste flyttningsmorgonen, bättre sent än aldrig! 
(verkligen underbart att ha bil i just sånna här tillfällen måste jag säga,
utan min bil hade det ju genast blivit jäävligt krångligt att flytta!)


Hämtade nycklarna till den nya lägenheten klockan 11 imorse, drog till ikea och hämtade gratis släp, tömde mikes lägga, våran lägga och sen avslutades det med take away från burger king.

Kom hem, parkerade bilen 2 METER ifrån vår ingång, (LYX?!), käkade vår mat, åt tårta och firade lite fint. Sen har vi donat på här och packat upp, möblerat till lite grann, skruvat möbler osv.

Det här känns helt awesome. Den här lägenheten är verkligen så fantastisk. Planlösningen är gryyym och lyxen känns överflödig efter den standarden jag är van numer. Ja, det känns så grymt. Men framför allt eftersom jag har så fina roomies att flytta ihop med. Skitfina pöjkar allihopa. Oskar och husse som jag bott med tidigare och nu välkomnar vi vår fjärde, mike!

let me love you

Det finns alltid en underton i våra drömmar.
Livets olika situationer antar varierade skepnader och visar oss vyer från vårt undermedvetna.
Det är verkligen helt fantastiskt ibland vad man kan lista ut av att analysera sina drömmar.


__

Jag har perioder med mina drömmar. Antingen drömmer jag hur mycket som helst, hela tiden. Eller så drömmer jag ingenting alls på flera månader. Och nu när jag inte drömt på hundra år, så tolkar jag denna dröm extra noga eftersom den var "stark nog" att slå sig ut till det medvetna.

Men vadfan.
Jag blir bara mer förvirrad över allt.
Jävla ambivalens. Ena dagen är jag tvärsäker, andra dagen tvärsäker igen fast åt motsatt håll.
Och så håller det på. Jag blir fan galen, tar ju bara en massa energi av mig. What to do, master?

Happy moment of the day

Ska till Eslöv imorn och hämta en bilruta!!


Gårdagens happy moment:
JAG FÅR DET STORA RUMMET I NYA LÄGGAN!!!
Efter att ha dragit kort om saken så avgjordes det vem av mike och jag som skulle få det.
Boooohjaaaaah! /Så jävla nöjd tjej

med kärnan som utgångspunkt

Tisdagsmys uppe vid slottet :) Fasiken så vi kan surra, jag och amira.
He tar som aldri schlut!

 
 

Woops!

Hehe. Imorn kommer nog artikeln om min budget i tidningen.
Har inte funderat så mycket på det.. Kanske för att ja inte bryr mig så hårt, men iallafall.. haha.
Hela helsingborg kommer ju se hur jag spenderar mina pengar ;)
Undra vad de drar för slutsatser.
Flera tusen på cigaretter, snus, alkohol, utekäk och KAFFE.. och några hundralappar till mat.
Ser ju bra ut!

Håller tummarna och fortsätter ringa ihärdigt

Nu jävlar!
Förhoppningsvis har jag vääääääärldens flyt nu och lyckas fixa en ruta som jag kan hämta upp i eslöv imorgon,
och sen finns det förhoppningsvis också tid hos något glasmästeri någonstans här i Helsingborg där dom kan
limma dit skiten.

Ja, tänk vad härligt det skulle vara om det ba löste sig?
Sådär dagen innan flytt och allt. Vore ju som RÄTT nice.




Första bilden jag såg på den, då den fortf. stod på en bilfirma i tyskland någonstans


Midsommarafton, första gången jag körde den ;)

flytt på G

Borrar, diskar, plockar ihop mina saker, packar ner, packar upp, packar om, diskar, sopar, vädrar mattor, dammtorkar osv. Och tvättar! Och ringer bilskroten en gång i kvarten! Och.. Och.. Och..
Snart ska jag iväg och fika med Amiraaa!

we see things the same, just a different shade

Skulle va nere på redaktionen och bli intervjuad klockan 11,
vaknar av att axel ringer och väcker mig och frågar vars jag är. OPS! Då hade jag försovit mig ordentligt...
Men.. då kommer vi överens om att träffas klockan 13 istället.
Vad händer?
Jo jag (somnar om!?) och vaknar av klockan 12:40!!!!! Och kommer försent till mötet.
Kul.
Känns väldigt ansvarsfullt.



Verkar inte riktigt va i form känner jag. Försöker kliva upp i tid men misslyckas gång på gång..
måste försöka bli mer nogrann med min sömn tror jag!

Kanske är det bara stressen som är lite extra påtaglig just nu?
Måste fixa banankartonger, packa, flyttstäda, möten, skolan, och få bilrutan fixad tills på torsdag, då flyttar vi!
Sen på lör&sön så är jag på rädda barnen utbildning i Malmö, och dirr på måndag morgon så börjar min praktik på kuratorsavdelningen på lasarettet.

Så det är serious steve som gäller nu! Måste ta mig i kragen och fixa allt, så slipppppeeer jag ju stressen sen. Då är det bara julledigheten kvar -v-

.

Looking in from the outside, I don't understand

Because we are all just humans running in the human race

t's just how we are made

We see things the same, but just a different shade


utgång

 
 
q

Is it all in my head?

121123-
Du vet
och det gör bara ont här för mig.
Jag vill också veta. Kan du ge mig en signal?


It's fucked up. But it's there.

What if you could just tell me?
Please. Just, tell me..


Is it all in my head? All in my head??

If we never try, we'll never know.
Find the courage..

I'm ready.
Are you?

I'd go 100% ..

What do you think?

profit in peace

It's just how we are made
We see things the same, but just a different shade
Don't you change a thing, little girl, in your snow globe world

Underbara livsnjutarstund :)
Var helt slut igår på skolan, så gick hem direkt efter papersutdelningen och tänkte sova vidare.
Släckte ner i rummet, hade världens bästa playlist igång och lyssnade på musik i flera timmar.

villatomtsvägen deluxe

.

GET OUT OF THE WAY WORLD,
I HAVE MY SASSY PANTS ON TODAY.


Fingers crossed

I sincerely felt like if I had just met my... soul mate

Oj. Mitt hjärta talade genom mina fingrar.
Så vacker text från ett så vackert minne. Ett minne som var glömt. Eller förträngt.
Eller bara vilse.


Thinking back to that day. Those feelings.
That note I wrote down on my phone.
Just to keep the memory alive of how real it actually was. How real it felt.
It was all so surreal. It felt like if i was trapped in a psychosis, or deep down in a dream.
And the question still remains.
Was it quincidence or fate?

What if I never would have had the courage to say that first word?
To swallow that pride or shame from the old days and just say “Hi”



Something was definitely in the air that night.
In the sound waves from your guitar and the hurt in your voice.

I’m telling you, from the most honest place of my heart..
That voice was like needles penetrating my skin,
so sensitive, so fragile, so honest, so real.
I could feel the hurt from your past finding its way  back through the sound waves,
- hittin’ my eardrums.

Your eyes pierced mine
It was like we could see parts of ourselves in each other
Like if we both felt understood in a way we never experienced before.

Too bad I didn’t meet you earlier, or during other circumstances..
I can't help but wonder.. what if I would have never had to leave?
What if my trip could have waited? What if I would have stayed?
You know.. You could have asked me anything,
I would've left everything behind and traveled to the moon with you.

You see,
Something about you made me feel… Like I’ve missed out on something in life.
That feeling made me.. wiser.
And I wanna know more.

I sincerely felt like I had met my soul mate.
But when I was ready to tell you, I couldn’t find you.



___
It's wierd though..
I just know that we will meet again.
When the time is right..
Fate or quincidence will bring us together, again.

There are few questions without an answer somewhere out there.

Det tidigare inlägget fick mig att tänka på hur fantastiskt det hade varit om fler människor skrev om sina liv och insikter på liknande sätt som jag. Det hade varit så otroligt spännande att få sätta sig in i någon annans huvud. Se hur andra tänker.

Är det så att vi alla tänker ungefär likadant,
vi har bara olika förmågor när det gäller att formulera hur vi tänker?
Eller är det så att för de flesta så sker dessa tankemönster omedvetet,
medan jag tar upp mina tankar till en medveten nivå.... och därför kan formulera dem?
Eller tänker jag mer än andra? Eller bara på andra saker? Eller ett annorlunda sätt?

Ja, fasiken så intressant det skulle vara att få svar på dessa frågor.

Snappar upp ett ord från den passiva tankeverksamheten och utvecklar varför mitt inre "råkade" formulera sig just så

Jag är inne i en ny utvecklingsfas.
När jag tidigare idag kom på detta så startade en rad nya tankebanor.

Utvecklingsfas.... Fas? Faser?
Ja, jag har ju faktiskt faser av utveckling.
Ibland är jag inte alls intresserad och ibland blir jag totalt uppslukad.
Men om jag nu har faser, då är frågan när de uppstår?
Vad utlöser mina utvecklingsfaser?
Och varför?

Börjar med att kika närmare på sista utvecklingsfasen jag hade innan denna. Och vad som hände före den, vad som kan ha utlöst den. Sen funderar jag på vad för likheter det finns mellan min situation idag och min sistuation sist jag påbörjade en utvecklingsfas.

Är det sökandet efter någonting nytt?
Har jag förändrats och börjar upptäcka en ny sida av mig själv som jag vill utforska?
Har det med mitt umgänge att göra? Gör de mig påmind om vissa saker som inspirerar till mer kunskapssökande?
Eller är det så att jag helt enkelt stöter på mer intressanta inspirationskällor än i vanliga fall?

Sist jag hade en sån här fas var i April, då jag upptäckte hur ofantligt Härnösands nybyggda bibliotek var.
Där hittade jag massvis av inspirerande böcker fulla av saker jag aldrig riktigt tänkt på.
Läste om livets kreativitetscykler, om syskonskarans olika personlighetsdrag, en självbiografi om en kvinna med bipolär sjukdom och en självbiografi/teoripsykologisk bok som jag än idag inte riktigt kan sätta fingret på. Personen beskrev sig själv som allt och inget, och kategoriserade inte in sig själv eller någon annan i någonting alls, allting bara var - och inte  var.

Men frågan är om jag sökte mig till biblioteket den dagen för att jag hade ett kunskapssug som var utlöst av någonting annat, typ min livssituation som i just det skedet inte kändes särskilt utvecklande.. eller om det var av slumpen jag fick för mig att gå på biblioteket? I don't really know.


Allt runt omkring förändras, är du fortfarande densamma?


Världen är i förändring hela tiden, och vi människor befinner oss i ständig rörelse.

Klart att vi också förändras.
Det är oifrånkomligt att vi lär oss av våra erfarenheter och utvecklas hela tiden. Samtidigt som vissa bitar byggs på och uppmärksammas extra mycket i perioder, så är det även bitar som faller bort.
På gott och ont såklart, men i praktiken så tror jag inte det är någonting vi kan eller bör försöka göra någonting åt. Det hör till naturens gång att det är på det viset vi människor fungerar.

Rent teoretiskt betyder det att barndomsvännen du träffade för 1 år sedan, inte alls är samma person idag som då ni sist sågs. Inte heller är den 10 år gamla bilden du har av dina föräldrar sann.

Om vi bemöter människor utifrån hur dem varit, hur dem sett ut, gjort och betett sig förr, så tar vi dem tillbaka till den versionen av sig själv de var då. Det kan leda till missförstånd, förvirring eller ibland också besvikelse. Men att öppet och neutralt bemöta varje människa, och verkligen ha i åtanke hur mycket som kan ha hänt sedan sist, ja då öppnar du också möjligheten för en relation i utveckling, en uppgradering.

Att istället stanna upp och bli besviken, kanske till och med ifrågasätta, leder istället till en negativ utveckling. Det behöver inte alltid vara i egoistisk anda man vill ha tillbaka en person till den tidskapseln man själv befinner sig i, men ofta är det tyvärr så.

Vi måste kunna acceptera att varje individ här på planeten ständigt förändras. Ibland kan en märkbar förändring ske först efter en lång tidsperiod, medan de andra gånger kan gå väldigt fort. Det vi bör komma ihåg då är att det är möjligt att du själv stått i en ganska låg förändringfas, samtidigt som din vän befunnit sig i en formel 1 bil. Och det är ofta i dessa typer utvecklingskurvor man kan se relationer kollidera med varandra.

Om du reflekterar över ditt mående, och de två störta motpolerna i ditt mående det senaste året, så ser du med stor sannorlikhet en markant skillnad. Säkerligen en skillad i hur socialt engagerad du var, vad du gjorde på fritiden, hur du presterade på skola/jobb, hur du prioriterade din tid och hur pass intresserad du var i omvärlden.

Denna stora skillnad som innefattar ett år för dig kan vara en vecka för din medmänniska. Hur vi mår, vad vi gör, var vi befinner oss, vilka människor vi träffar och hur mycket detta hinner förändras under givna tidsperioder betyder mycket för vår personliga förändring. Ta ett steg tillbaka och fundera på din nästa, vad har denna människa upplevt sedan vi sågs sist? Hur har han/hon mått? Vilka sammanhang har den befunnit sig i?
Med den typen av nyfikenhet har man byggklossarna för att kunna möta och utveckla en gammal relation. Vi måste vara nyfikna för att få veta och vi måste veta för att kunna förstå. Och att vilja förstå varandra den absolut tyngsta delen i en vänskap.

Finns inte den nyfikenheten så finns där ingen genuin vänskap heller.

kausala samband, en faktor utlöser en annan, som utlöser en annan, som utlöser en annan osv

Personliga insikter om livets känslor, sammanhang och uttryck är bland de mest intressanta jag vet. Framför allt när jag själv får dem, men också att vara med då andra upplever dem.

Dessa insikter söker jag medvetet varje dag och i de mest ologiska sammanhangen. Men det resulterar också i massvis av nya insikter per vecka, eller dag. Vilket i sin tur leder till en ofantlig självkännedom och utveckling.

Jag vet exemeplvis redan i förväg hur jag agerar i specifika sammanhang, hur det får mig att känna, vad jag utstrålar och vad jag VILL utstråla, hur jag agerar, bemöter, tänker osv.
Exempelvis om jag som lyssnare möter en pratare. Eller om jag som lyssnare möter en långtråkig pratare. Eller en aggresiv pratare, en bitter, en uppmuntrande, en kritisk, en handikappad, en upprörd, en tjatig, en överlägsen, eller en pratare med combos av olika sinnestämningar.

Ja, jag är helt enkelt förberedd på mina egna känslor, och medveten om mina fördomar och hur de påverkar mig. Exempelvis att jag vet vilka fördomar som väger tyngst, och VARFÖR. Och hur de påverkar möten med de människor som mina fördomar innefattar.

Jag får oftast mina insikter genom att läsa böcker, exempelvis utvecklingpsykologi, då kan jag plötsligt kan känna igen mig i ett sammanhang, läsa frenetiskt en stund om vad det beror på, hur det blir så, men framför allt varför - och så får jag i de bästa fallen en liten (eller stor!) aha-upplevelse.
Förutom att snappa upp självinsikter från böcker så gör jag det också från filmkaraktärer genom att se hur vissa personlighetstyper framförs osv. Men också genom vanliga sociala situationer, exempelvis studerar en grupp jag befinner mig i, vilken roll jag har och varför, samt tänker på de olika karaktärsdragen vi i gruppen har och hur de påverkar varandra.
I helgen under projektledarutbildningen jag var på genom Rädda barnen, så fick jag massvis av självinsikter bara genom att lyssna på deras föredrag. Jag lyssnade på beskrivningarna de gav av olika sätt att hantera situationer, placerade in mig själv i den kategorin jag tyckte mig passa bäst i och funderade därefter i vilka fler sammanhang som jag tillhör den kategorin och vad det isf bidrar till osv.
Men främst av allt, nuförtiden, så är det skolans föreläsningar och litteratur som ger mig flest insikter i vardagen. Exempelvis genom att kunna få ord på beteenden jag inte haft i mitt ordförråd tidigare, eller begrepp jag inte visste fanns. Allt sådant som jag inte känner till försöker jag alltid att applicera på mig själv, för att se om det stämmer överens eller inte. Och antingen så ger det ju en insikt om mig själv och hur jag är, plus eventuella anledningar till att det är så - eller så blir det en insikt om andra människor, någon jag känner, gruppsammanhang jag varit i osv

Ett exempel på vad tidigare uppmärksammat och tänkt på men inte haft ord till förrän skolans föreläsningar är "socialkonstruktivism" och allt vad det innebär. Därefter kunde jag kategorisera in mig som en "Socialkonstruktivist" eftersom sjukt mycket av vad det innebär stämmer överens med mitt tankesätt. Egentligen så säger man inte att någon är eller inte är en socialkonstruktivist, men det jag menar med det är att jag håller med teorin om socialkonstruktivism så mycket att jag törs identifiera mig själv genom den. Men om någon hade frågat mig tidigare så hade jag ju aldrig kunnat beskriva mig själv som socialkonstruktivist, eftersom jag inte kände till begreppet.
För övrigt finns nog ingen superkort och tillräckligt givande förklaring på vad det innebär, men ungefär så lyder teorin att allting är socialt konstruerat, ord, betydelser, rätt och fel, kön, begrepp osv,- de finns helt enkelt inte förrän vi människor har satt ord på det, och direkt vi ger det ett ord så tillämpar vi en värdering till det, som i sin tur tolkas olika av alla beroende på deras tidigare erfarenheter av liknande sammanhang. Och när de tolkas olika så leder de till nya sociala konstruktioner osv. Ja, det finns jättemånga infallsvinklar. Men det får jag gå in djupare på en annan gång, då klockan inte är två på natten och jag ska upp tidigt dagen därpå ;)

En liten fotnot,
Jag var förmodligen ett sånt där barn som frågade "varför?" tusentals gånger i följd, Varför gör man så? Aha okej, men varför är det viktigt? Mhm, men varför var det i sin tur viktigt? Varför är det så? Varför vill man det? Varför det??? -(???????????????????)

Sån är jag iallafall nu, fast med större ordförråd och språkkunnighet, dvs lyxen att kunna formulera frågorna på ett mer kamouflerat och varierat vis, utan att det blir allt för tjatigt ;) Sen så är nog de mesta frågorna bara till mig själv och handlar om just mig själv.

Men det äääääär ju så intressant!

Trots tvåhundra(!) dataskrivna a4 sidor analyser, utvärderingar, teorier, samband, förklaringar osv.. så finns det alltid någonting nytt att analysera. Tänk så fantastiskt, att aldrig tar det slut heller!

Fantastisk text om livet, (Okänd skribent)


The professor then produced two Beers from under the table and poured the entire contents into the jar effectively filling the empty space between the sand.The students laughed..

'Now,' said the professor as the laughter subsided, 'I want you to recognize that this jar represents your life. The golf balls are the important things---your family, your children, your health, your friends and your favorite passions---and if everything else was lost and only they remained, your life would still be full. The pebbles are the other things that matter like your job, your house and your car.. The sand is everything else---the small stuff.

'If you put the sand into the jar first,' he continued, 'there is no room for the pebbles or the golf balls. The same goes for life.

If you spend all your time and energy on the small stuff you will never have room for the things that are important to you.

Pay attention to the things that are critical to your happiness.

Spend time with your children. Spend time with your parents. Visit with grandparents. Take your spouse out to dinner. Play another 18. There will always be time to clean the house and mow the lawn.

Take care of the golf balls first---the things that really matter. Set your priorities. The rest is just sand.

One of the students raised her hand and inquired what the Beer represented. The professor smiled and said, 'I'm glad you asked.' The Beer just shows you that no matter how full your life may seem, there's always room for a couple of Beers with a friend.

Skiljde sig visst lite grann hÖhÖ

När folk har frågat hur många vi bor i Boden har jag svarat typ " vi är 30.000 invånare, men på en yta som är typ lika stor som helsingborg - så betydligt mycket glesare alltså."
Det visade sig vara BRUTAL UNDERDRIFT

Tog fram lite snabb statistik ;)

Helsingborg har en yta på 344 km2, och i snitt 379 invånare per km2
Boden å andra sidan har en area på 4007 km2 och ett snitt på 6,9 (!!!!) invånare på km2


Ändå känns inte helsingborg som någon jättestad direkt. De mysiga kullerstensgatorna och gamla byggnaderna ger en känsla av småstad trots att det är mycket folk :) Dock så är centrum heeelt tomt på mornarna när jag vandrar till skolan vid 9-10. Så något ministockholm är det verkligen inte!

intressesmurfarna hoppar, men någon snodde studdsmattan

Blir gääälen! Sitter och jobbar på forskningsplanen som vi ska har färdig till i mitten av nästa vecka. Har hittat världens mest intressanta ämne, beroendepersonlighet, att forska om... problemet är att vår forskningsplan ska ha 3 sidor av tidigare forskning- och det finns ju fan ingen forskning om just detta!!! Tycker det är helsjukt, då det är ett så pass viktigt område!

Delar med mig av min problemformulering/inledning för den intresserade!

Det finns idag mycket forskning kring missbruk av både narkotika och alkohol, sen finns även forskning kring andra beroende som inte är lika uttalade. Det som gjorde mig intresserad av just beroendepersonlighet var att det syftar på att det finns ett samband mellan alla typer av beroenden. Dvs. att någon som är beroende av sex eller har ett osunt beroende till mat eller liknande, med stor sannorlikhet lättare skulle fastna i ett drog- eller alkoholmissbruk. Detta samband är någonting som ännu inte har studerats i den uträckning jag anser att det behövs. Jag tror det skulle bidra med nya insikter som skulle kunna vara av stor betydelse för utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

Så som jag uppfattat den forskning och litteratur jag läst, är begreppet beroendepersonlighet något oklart. Vissa formulerar det så att beroendepersonlighet är någonting en missbrukare utvecklar någonstans under själva missbruksfasen. Exempelvis att en persons prioriteringar och värderingar förändras efter att denne börjat bruka droger.
Andra antyder att det är den beroenderelation som uppstår för den medberoende individen gentemot missbrukaren, dvs att en beroendepersonlighet utvecklas till missbrukaren, eftersom man som medberoende präglas av hur denne mår.
Den tolkningen jag anser korrekt, och som också komma vara den röda tråden och grunden för denna undersökning ligger i att begreppet beroendepersonlighet syftar på att en människa tenderar att ha lättare att bli beroende, inte nödvändigtvis av droger eller alkohol utan av vad som helst.

Min tanke är att om sambandet mellan alla typer av beroende skulle göras tydligare, skulle det vara lättare att redan i tidig ålder kunna uppfatta dessa ”symptom” hos barn. Därmed skulle vi ha större chanser att förebygga så att individen inte längre fram fastnar i någon typ av missbruk.

Så frågan är; kan vem som helst bli missbrukare eller finns det vissa människor vars personliga egenskaper utgör grunden för att ett beroende ska uppstå?

that's alright now mamaaa

Njee, blev ingen utgång ikväll! Menmen.
Då får jag längta extra mycket till nästa helg istället då. Blir väl bra det med.

Fick lite läsande gjort istället och så har jag fixat i köket och planerat lite för veckan framöver :)
G'night

från himmel till helvete, pms:ens uderbara fenomen

Kämpar mig fram längs med stadsgatorna, svajande från höger till vänster med varje steg jag tar. Datorväskan som inte bara innehåller datorn och laddaren utan även 3 stycken tjocka böcker. Den slår mot höften för varje steg jag tar, och handväskan som hänger på andra axeln och även den är fullproppad, glider sakta men säkert ner. Ännu en stor kraftansträngning krävs för att humpa till så att väskorna på vardera axel hamnar i rätt läge. Men då hade headsetkabeln fastnat under ena bandet och hörlurarna slits ur öronen. Ännu en kraftansträngning krävs för att hålla väskorna på plats, samtidigt som jag med högerhanden håller i icakassen med tungt groggvirke och vänsterhanden får smidigt lirka in hörlurarna igen. Det är tungt. Jag är less. Fan vad drygt det är. Förbannade ju mig själv igår efter att ha gått med gymväskan och datorväskan och en påse med böcker, då lovade jag mig själv att fan aldrig gå och bära sådär tungt igen då det bara gör mig svinirriterad och riskerar att förstöra mitt humör totalt.

Idag har stressen varit överhängande hela dagen. Forskarplanen som från början verkade rätt simpel visade sig vara ett rent helvete att få klart i tid. Pappa har ringt och tjajat om ett jävla ägarbyte till skotern som måste skickas in idag, och det blev ett kaotiskt jävla tjorv det där. Sen så var det tänkt att jag skulle klippa hannes ikväll, men det fick jag ställa in eftersom jag haft så jävla mycket och göra, och verkligen vill hinna göra bort det så jag kan festa ikväll. Såå jaa.. Med all den stressen och pms:en och bara allmänt jävla dryga dagen, så fick jag nog.

Tog mitt jävla väsklass och knallade in på favoritcaféet, beställde en stor och underbar chy latte. Och nu sitter jag här. Skriver av mig mina aggressioner och gör mig redo för lite positivare inställning. Måste ju faktiskt bli på bra humör igen innan jag dyker ner i vodkan och knäcker bärsen känner jag. Men ingenting får hindra, för ikväll vill jag glömma all yttre stress och bara dansa!

DANSABSTINENS

Det är något jag börjat lida av till och från under det gångna året. Tänka sig, jag som varit för uptight för att släppa lös förr.
Eller så var det så att Bodens uteställen helt enkelt inte kändes så jävla lockande.
But damn! England made me dance!
Och efter england var jag så taggad att jag till och med kunde dra ut själv på krogen i Härnösand ifall jag inte fick med mig nån!
Helsingborg.. ja här finns också gött om uteställen, riktigt fina uteställen!

Favoriten är Tivoli där de har en awesome metal bar som spelar mainstream rock.. och när man taggat igång där så går man bara genom en dörr och sen är man inne på dansa-lös-dansgolvet och jaa.. dansar lös helt enkelt. Eller löst. Hur man nu föredrar det ;)

Sen finns det jätte gött om fina småkrogar och uteställen. Harrys, telegrafen, shakespear, moguii.. Och så de stora uteställena som tivoli, cardinal och zirocco! Plus då alla andra ställen jag inte vart på än. Och villan såklart, studentportalen! Har dock inte varit dit och torsdagsfestat någonting än. Kanske dags i övermorgon? Sticker på projektledarutbildning med rädda barnen och är borta hela helgen, så ska jag dansa så är det fan torsdag som gäller!

Min minttu, bananlikör, mandellikör och kanelsmakande fireball väntaaaaaaar på mig!
I love taxfree
 

Turkey biiiiaaaatch, studentveckan

I'm close even though I'm far away. In time and in space.

Jag tänker på er ibland. Eller ganska ofta faktiskt.
Undrar hur ni har det. Hur ni tänker nuförtiden. Hur ni agerar. Resonerar. Värderar.
Hur ni gör för att hålla ihop. Och hur ni gör för att bli hel igen efter att ni rasat.
Det är med ödmjukhet och i all välmening som dessa tankar ibland snurrar hos mig.

Vi pratar mycket i skolan om ämnen som berör er alla. Och ibland berättar föreläsaren exempel som får mig att tänka på någon speciell av er. Då tänker jag tillbaka och funderar på hur saker och ting ser ut nu om man jämför med den tiden jag kände er. Är ni annorlunda nu? Lyckligare nu? Hittat rätt väg? Rätt stöd? Rätt sätt?

Har livet gett er lika många chanser?
Har ni fått det goda ni ändå förtjänat? Har ni själva insett ATT ni förtjänar någonting?
Så som lycka, kärlek, utveckling och förtroende.

Ibland kan jag tänka att många av er inte riktigt kanske förstår det, eller förstod det då iallafall. Men alla förtjänar vi att vara lyckliga och må bra. Ibland så kan man luska in sig i en jävla massa tråkig karma, but shit fucking happens och det vet vi alla. När man sen fått uthärda sin egen del av det hela och släppt sig själv fri så finns där ute en hel värld att upptäcka. Och vet ni att ibland önskar jag att jag själv kunde ta tag i var och en av era kragar och lyfta upp er och droppa er på en annan kontinent någonstans. Bara för att ni skulle få se hur fantastiskt det är. Och vilka möjligheter som finns.

Allt man behöver när man är vilsen är lite hopp och motivation, gärna någon som tror på en också. Men ibland är det tomt och det finns kanske inte alltid grund att stå på, inget driv att hitta, ingen önskan eller tanke om mål att sträva efter. Så att bara få droppa er någonstans utspritt över världen skulle vara min enda önskan om jag fick tag i en magisk ande. Och någonstans där tänker jag mig att ni hade kunnat lista ut eran väg hem, var ert hem nu än må vara.

Önskar att jag hade råd att överraska er allihop med vackra rosor

Det sprudlar just nu tankar i mitt huvud.
Känner mig så lycklig som har så fantastiska människor i mitt liv. Även om långt ifrån alla bor nära, så har jag dem ändå så nära i mitt hjärta att deras närvaro ändå lyser i min vardag. .

Pratade med en av mina favoritpersoner idag i flera timmar, och ack så mycket inspiration, nya tankar och idéer som dyker upp. Eller nya sätt att se på gamla saker. Människor som har förmåga att vända de mest negativa sakerna till bagatelliserat småtrams eller rent av någonting positivt är någonting jag beundrar och verkligen hoppas att jag själv har i mig också. Det är sådana människor jag vill ha runt om mig. Som är positiva, ödmjuka och ärliga. Sen om man är rolig eller galen eller kommer på fantastiska uttryck som "riksfittor" så är ju det 5 av 5 toasts, bättre blir det ju inte.
Nej men jag är verkligen så glad för de människorna jag på ett eller annat sätt har i mitt liv. Och jag önskar verkligen att jag kunde träffa allihopa oftare. Men det är svårt när de flesta bor 150 bort och några i england och nån i norge. Men ändå, jag har dom ju nära i hjärtat och det får jag va glad för <3

maybe when the shadows of doubt have all faded out..



So much to say
But the words just won't cope

Honestly....



Nanananaaa

Det är underbart att leva kollektivt, bo med sina kompisar.
Ibland har vi dagar då vi umgås jättemycket, lagar mat ihop, ser film eller surrar halva nätterna ute på balkongen.
Sen har vi vissa dagar då alla pysslar med sitt, ibland på sina egna rum och ibland någon annanstans.
Idag fick jag en kreativ våg och har påbörjat ett litet projekt som jag pysslat med ute på balkongen, och när jag sprungit in för att hämta mer sandpapper eller liknande, så passerar jag husse som står och sjunger i sin nya mikrofon, och oskar ligger förmodligen och sover fortfarande. Så idag är en dag då vi alla pysslat med vårt eget, i våra egna små bubblor. Men bara att veta att det finns fler än bara jag i lägenheten är så jävla nice.
Kärlek till er mina fina roomies -v-
 

-


.

 

-

Ta mig inte fel, jag älskar mina roomies, men fan vad skönt det ändå är när dem är borta! Ni vet den där FF känslan man hade som kid? Det är någonting fantastiskt med den, det håller sig kvar. Bara att springa runt i hela lägenheten och dansa inlevelsefullt och sjunga högt.. eller kunna skita med öppen dörr! Inte bry sig om handuk när man går från duschen till rummet. Fisa högt somfan.. Och ja, allt sånt där man inte gör bland folk. Att ba få slappna av och inte behöva bry sig för en stund. Det är rätt nice ibland.
 

!

Welcome to reality var det nån som sa.. Men seriöst.. ska det kosta 6000 spänn att byta en jävla ruta?! Eller 2000 för en beggad, en jävla massa tfnsamtal och planering, för att sen behöva fara ända till malmö?

KILL MÄÄÄII så jävla jobbigt det kändes.

Jag älskar min bil. Min underbara älskade merca. Men seriöst.. bläääh
Varför var nån jävel tvungen pajja rutjäveln? Min ekonomi håller inte för en deposition på 10 000 och sen en bilruta på flera tusen och dessutom en hemresa över ju på 2000......... :(

If it's right, it's easy!

Lyssnar på up, up and away och är på svinbra humör.. Vi har nämligen varit och signat kontraktet på vår nya lägenhet! Den vi var och kollade på (den enda) för någon vecka sedan.

Helt jävla unbelievable!
Första handskontrakt på en skinfin fyra på helsingborgs finaste område..
4 studenter... whaaat? Fifan vilket flyt vi har alltså!

Känns så jävla nice också att vi bara hade en månads uppsägningstid här, och den nya lägenheten står tom.. Än en gång: whaat? Hur jävla tur hade vi inte där? Så japp, nu flyttar vi om typ 3 veckor. TJAWESOME.

Känner mig lite övertaggad nästan! Men det ska bli så härligt att verkligen installera sig, hänga upp grejer, köpa in grejer, fixa och dona på.. ja det ska bli skitkul! :):)

Och tiden går så jäääkla fort hela tiden, dagarna bara sprudlar iväg och veckorna passerar! Så dessa tre veckor kommer gå på ett fingersnäpp alltså.

Under de här veckorna har jag dessutom lite grejer att göra. Måste fixa bilen, planera hemresan för julen, tenta och skriva ett paper.. Sen flyttar vi den 29:de, och sen börjar praktiken första veckan i dec, sen är det hemfärd och julmys i massor som gäller!
Massa kul som händer dessutom, och tiden kommer bara swischa förbi, snart är det januari, och 3-4 månader till våren!!!! Jeesus, life is good.

myyyys

Nyduschad. Mystofflor på. Partypyjamasbrallor på. Rökelse. Bra musik.
En grotta av fluffiga täcken och massa kuddar.
 

update

Vilken skön dag jag haft alltså!
Först så gör vi bort redovisningen, och aahh vilken lättnad! Nu kan man fokusera på tentan igen.
Vi kollade igenom förra årets tenta på den vi ska ha på torsdag, och det verkar ganska simpelt. Tror inte alls jag behöver plugga mycket för att klara den!
Och det betyder isf att jag har en rätt lugn vecka framför mig :) Jäkligt välbehövt också då jag har massvis av andra saker att hinna med. Fixa bilrutan exempelvis!

- arkivet: 120504

Bara en tanke..

Folk ser på dig så som du ser på dig själv. Bedömer dig så som du visar dom att det är okej att bedöma dig. Om du visar att du är osäker så kommer dom inte lita på dig, om du visar att du tror på dig själv och att du kan så kommer dom också att tro det. Allt handlar om hur du re/presenterar dig och hur du skapar din egen bild av hur andra kommer uppfatta dig. Image är viktigt,

Men är det inte ganska tråkigt också? 
Tänk så skön hela världen skulle va om alla ba slappna av.

:)

 

I'd do anything

Har varit i en sån fantastisk love-is-my-religion bubbla i helgen. Och med det så menar jag att en lugn och harmonisk stämning har omfamnat mig. Där jag kramar om hela världen med mina två armar och vaggar den till fred. Där förlåtetelsen och kärleken spridit en typ av varm eurofi runt min själ.

Vilket luddigt lulleri det blir då man låter den inre pennan få skriva.
Men det är så sant, och kunde inte blivit bättre sagt.

Haft en mysig halloweenhelg utan fylla och fest. Myst på här hemma, sett film, varit hos vanessa, pizza och twilight maraton. Jag och mitt textdokument och mina luddiga tankar.
Lite hemlängtan har också infunnit sig efter att hela tjocka släkten kände för att ringa samma dagar. Så efter att ha pratat med syster och bror, båda päronen och brorsdottern och min älskade bubbizz emma, så känns julen och hemresan alldeles för långt borta. Inte så att jag vill härifrån, men det kommer bli så himla mysigt att få fara hem under årets mysigaste tid och få spendera tid med många av de människor jag älskar allra mest.

Kommer bli en fantastisk jul 2012.
Kärlek i överflöd! -v-

As the sun goes down, among the fields of gold

Känner mig lyrisk.
Jag lyssnar på eva cassidy och det kliar i fingarna.
Poesi. Drömmar i kryptering och tillbakablickar med rosa skimmer.
Det blir nog en text eller två ikväll.


-

 


The time of the time, of the time. That specific time. When no other time matters.
That is the time, that it's time for.


Oh yeah I know. I know. I know very well what I have before it's gone.

Åh så jag kommer sakna alla våra fina kvällar ute på balkongen!
Om en månad flyttar vi ju till den fina fyran, och där kommer vi inte ha nån ballis..

Så dessa fantastiska kvällar då vi suttit/legat/trängts i soffan, under leopardfilten,
passat vattenpipa, druckit bärs eller rökt kvällsciggen.
Alla de sköna samtalen mellan himmel och gjord som vi glidit in på och all musik som njutits till.

Jaa.. det är bara ett par veckor bort, sen blir vår lägenhets populäraste plats bara ett nostalgiskt minne

I´d swim the seven seas

 


Skåne är vackert om hösten.
Typ Jättevackert.


RSS 2.0