-


Fylla, fest och galenskap

Ja, det var RockBitchBoat i ett nötskal!

Jävlar vilken upplevelse det var alltså. Mycket stensköna typer och helt allmänt intressant folk bara. Askön stämning och den typiska festivalkänslan då man är bästis med allt och alla.
Förutom en hjärndöd kompis att dela hytt med. Han behövde man inte vara bästis med.

Det var jag & Liv och hennes pojkvän som for tillsammans, sen delade hans polare hytt med oss också. Och hade det inte varit för mitt helt oroliga tålamod för människor så hade den jäveln haft en klack i ögat eller ett märke av sin egen stålhätta i pannan. Istället åkte hans iphone i väggen och så kläckte jag ur mig en psykologiskt smärtsam förklaring om varför han förtjänar att vara ensam och olycklig för resten av sitt liv.
Nåja, nog om den duden!

Kan inte komma på någonting som var överlägset bäst med hela kryssningen, annat än alla sjukt roliga människor. Och deras kärlek för musiken! Även om jag inte älskade de banden som spelade, så var där en aura som bara så där hängivna fans kan skapa. Och det smittar! Så nu är jag ett fan av Skitarg, trots att det inte alls är mins stil. Haha. Har ju annars lite svårt för målade ansikten på scen och deathmetal skriiiiiiik..

Helgens goda gärning är dock värd att nämna!
Jag kan ha räddat en tjej från gruppvåldtäkt, men det får jag nog aldrig veta.
Lång historia kort: Bruden var så sinnessjukt full att jag inte äns tror det bara var fylla, tog typ 10 sekunder för henne att försöka säga vad hon hette. Och där satt 2 uppenbarligt kåta snubbar i hytten, och de ville att vi andra skulle gå. Men jag satte mig på knä framför tjejen, tog henne i handen och frågade flera gånger om hon ville att jag skulle hjälpa henne därifrån. Hon kunde knappt räcka fram handen till mig, ögonen var i kors och det tog jättelänge innan hon kunde forma nå ord över huvud taget. Tillslut sa hon "nej jag behöver ingen hjälp", och jag frågade kanske 3 gånger till efter det, men hon sa fortfarande nej. Så då kände jag att jag inte kunde göra mer.
Sen kanske 15 min senare så säger min kompis till mig "Huh, fan vad han såg mystisk ut då, bara öppnar dörren och kollar läget i korridoren, sen stänger igen." Och han visste inte vad jag hade sett i hytten tidigare, så direkt han sa det så gick jag dit och bankade på dörren. Tog minst en minut innan dom öppnade och då stod där tre halvnakna killar och såg jävligt påkomna ut. Jag ifrågasatte på en gång, frågade var tjejen var osv. Men fick inga vettiga svar. Gick direkt ner till receptionen och snackade med vakterna som kutade dit direkt dom fick rumsnumret. Sen vet jag inte vad som hände. Och det får jag nog aldrig veta.

Men ja, det är det enda "allvarliga" eller negativa som hänt i helgen, om än VÄLDIGT allvarligt då.
Fan, kände att jag dödade mitt glädjeinlägg här, är nog ingen idé att försöka vända det heller. Jag slutar helt enkelt skriva här och postar en bild eller två istället :)



Fylla, fest och galenskap

Ja, det var RockBitchBoat i ett nötskal!

Jävlar vilken upplevelse det var alltså. Mycket stensköna typer och helt allmänt intressant folk bara. Askön stämning och den typiska festivalkänslan då man är bästis med allt och alla.
Förutom en hjärndöd kompis att dela hytt med. Han behövde man inte vara bästis med.

Det var jag & Liv och hennes pojkvän som for tillsammans, sen delade hans polare hytt med oss också. Och hade det inte varit för mitt helt oroliga tålamod för människor så hade den jäveln haft en klack i ögat eller ett märke av sin egen stålhätta i pannan. Istället åkte hans iphone i väggen och så kläckte jag ur mig en psykologiskt smärtsam förklaring om varför han förtjänar att vara ensam och olycklig för resten av sitt liv.
Nåja, nog om den duden!

Kan inte komma på någonting som var överlägset bäst med hela kryssningen, annat än alla sjukt roliga människor. Och deras kärlek för musiken! Även om jag inte älskade de banden som spelade, så var där en aura som bara så där hängivna fans kan skapa. Och det smittar! Så nu har jag gått och blivit ett fan av Skitarg, trots att det inte alls är likt min stil ^^

Helgens goda gärning är dock värd att nämna!
Jag kan ha räddat en tjej från gruppvåldtäkt, men det får jag nog aldrig veta.
Lång historia kort: Bruden var så sinnessjukt full att jag inte äns tror det bara var fylla, tog typ 10 sekunder för henne att försöka säga vad hon hette. Och där satt 2 uppenbarligt kåta snubbar i hytten, och de ville att vi andra skulle gå. Men jag satte mig på knä framför tjejen, tog henne i handen och frågade flera gånger om hon ville att jag skulle hjälpa henne därifrån. Hon kunde knappt räcka fram handen till mig, ögonen var i kors och det tog jättelänge innan hon kunde forma nå ord över huvud taget. Tillslut sa hon "nej jag behöver ingen hjälp", och jag frågade kanske 3 gånger till efter det, men hon sa fortfarande nej. Så då kände jag att jag inte kunde göra mer.
Sen kanske 15 min senare så säger min kompis till mig "Huh, fan vad han såg mystisk ut då, bara öppnar dörren och kollar läget i korridoren, sen stänger igen." Och han visste inte vad jag hade sett i hytten tidigare, så direkt han sa det så gick jag dit och bankade på dörren. Tog minst en minut innan dom öppnade och då stod där tre halvnakna killar och såg jävligt påkomna ut. Jag ifrågasatte på en gång, frågade var tjejen var osv. Men fick inga vettiga svar. Gick direkt ner till receptionen och snackade med vakterna som kutade dit direkt dom fick rumsnumret. Sen vet jag inte vad som hände. Och det får jag nog aldrig veta.

Men ja, det är det enda "allvarliga" eller negativa som hänt i helgen, om än VÄLDIGT allvarligt då.
Fan, kände att jag dödade mitt glädjeinlägg här, är nog ingen idé att försöka vända det heller. Jag slutar helt enkelt skriva här och postar en bild eller två istället :)



budget uppdatering #1

Har fått i uppdrag av city helsingborg denna månad att hålla koll på vart mitt CSNbidrag tar vägen,
vad det är jag lägger mina pengar på.

Så nu har jag satt mig och räknat ihop kvittona på vad jag hittills har lyckats slösa på.
Skrämmande siffror!
CSN kom för 5 dar sen och jag har tydligen lagt nästan 1000 spänn på alkohol?!?!

Men det har dock en mycket logiskt förklaring!
Först så festade vi 2 dar när tyskarna var här, sen drog jag på kyssningen och där spenderades det en hel del i baren, men framförallt i taxfreen. Kom hem med 3 flaskor likör och en stark minttu!

Men först så glodde jag bara på min uträkning och ba WHAT DA FAAAKK?? Kan det stämma??
Hehehe..


Sen så blir detta en billig tobaksmånad med tanke på taxfreen, kom undan med en limpa marlboro för 320 spänn och en stock snus för 270,
så jaa det känns ju mer än okej. Helt fantastiskt till och med.

kvällstrudilutt

Oskar var ned till knutan och hämtade upp en tysk snubbe som ska slagga hos oss ikväll och sen skulle det komma två tyskar imorgon också.. Bara det att oskar är en virrig virrhöna som blandat ihop det, och nu är det 3 tyskar som kommer ikväll! haha. Men he löser vi. Vi har ju gott om plats i vår fina fyra!
De hittade oss genom couchsurfing, vilket är ett awesome community för dem på resande fot-
(var genom den sidan jag träffade Anny i Bournemouth innan jag sen flyttade dit)

Hur som helst, nu har ena snubben kommit, en 27åring som pluggar till läkare typ. Rätt chill dude. Men blir kul sen att träffa de andra, de ska vara typ 24 eller nått sånt.. interesting... hehehe.

Nu är Linda och Emma på ingång, och första bärsen är knäckta.
Får se var kvällen tar oss, blir nog en liten pubrunda sedan!

honest mistake

Sometimes it's hard to tell, and it's confusing, yeah
But I've got my head back straight now,
Guess I found my common sence again somehow


The silent whisper from inside, makes a false illusion sometimes
You are not the answer, the answer is yet to come
You were the illusion, the shade of an unspoken sentient 
Simply the lonely wish for a complement

City helsingborg intervjuar

Eftersom jag varit lite slarvig och inte hållt reda på vilka datum jag varit med i tidningen så har jag missat att spara de flesta exemplaren. Men då klickade jag in mig på hemsidan och kopierade artiklarna nyss :) Tänkte att jag kan ju dela med mig här så ni bodenbor också får en chans att hänga med i vad som händer!

(tips- tryck ctrl och + för att zooma in om ni inte ser att läsa)














 
 

fritt filosoferande

 
 
Haft många chanser att göra annorlunda. Men jag är inte klar än.
Kanske nästa gång. Eller gången efter det. Det spelar ingen roll.
När jag är där så är jag där, tills dess så gör jag det som faller mig in, vad det än är.
Känner jag fortfarande för det så finns där ju uppenbarligen ett behov av det.
Så när jag bearbetat det färdigt lär det väl upphöra.
Det är ju en trots allt en resa som pågår hela livet, så varför stressa?

Åren går, men allt har sin tid.
Ibland kan man inte göra någonting för att påskynda, Det är bara att vänta och se när det händer.
Only time will tell skrev jag en gång för länge, länge sedan.


-


aggressionsinlägg (!!!!!!!!)

Kul jul!

Någon jävel har varit och slagit sönder min bakruta på bilen. Och då visar det sig också att farsan fortfarande inte har bytt upp försäkringen sen jag fixade parkeringplatsen, så har bara trafikförsäkring och måste stå för hela skiten själv.

Känns ju askul att punga ut flera jävla tusen på en ruta jag inte ens krossat själv?! Dessutom ska depositionen för längenheten betalas och det är fan 7500 spänn,, och ja, så är det en jävla massa fler kostnader som kommer just nu.

Jag kommer vara ruinerad.
...Awesome.

lite bilder från oktober






Världens godaste paltmåltid ! Kryddigt, starkt och stekt i mjölk och grädde. ÅZUM.

Nya funderingar att fundersamt fundera över

 
 
 
Är det ett mindfuck jag själv skapat eller speglar det en faktisk verklighet?

Utbildningshelg i Kristianstad

Vill börja med att säga att helgen på rädda barnen utbildningen var faaantastisk!
Det kryllar av nya tankar i huvudet, intressecentrat är overloaded och inspirationen flödar.

Träffade massa nytt folk och lärde mig jättemycket! Bland annat var där en advokat som hade en 3h föreläsning om brottsoffer, och lite allmän information man bör känna till om lagar och rättigheter, men framför allt brottsoffersperspektivet. Hon gav helt fantastiska fallbeskrivningar och verkligen fångade hela gruppen. Mycketmycket intressant, ska anmäla mig till brottsofferjourens 8 veckors utbildning DIRR imorgonbitti!

Dessutom var det jättekul att få lite kvalitétstid med mina fina klasskompisar som var med.
Hotellmys, godis från hemmakväll och prat in på småtimmarna! Ett ord: Underbart! -v-





.


Ingen tentafest för min del ikväll, körde på en 3h powernap, lyxmiddag och nattsuddande ute på ballis istället. Ska upp 06.00 imorgon och då är det dags att packa väskan, skriva ut biljetterna och sen bege sig på utbildning i Kristianstad. Ska bli jättekul och intressant!  See ya sunday bitcheeees

Man ska ha mer av det som är bra och mest av det som är underbart!

Det var någon som sa att jag var en livsnjutare, och ja, det kan nog mycket väl stämma!
Nu är tentan över. Så också stressen och pressen.
Vet ni vad jag ska göra för att fira det?
Hälla upp ett bad, ligga där och röka, läsa bok och lyssna på svinhög musik i mina högtalare
(som jag med flit dragit in till badrummet.)
Och ja, en bärs på det såklart!

Så mm, det där med livsnjutare kan nog stämma.

Pluggandet fortsätter

Detta är hopplöst!
Facebook har varit invarderat av tentaplugg hela veckan (vi har en facebookgrupp där vi delar med oss av anteckningar, hjälper varandra hitta grejer och gör tentafrågor tillsammans) och det har ju varit asbra ur alla möjliga olika synvinklar, men samtidigt så dras man ju lätt till datorn för att "kolla upp någonting" åså slutar det med att man sitter och facebookar privat.. damn, värdefulla pluggminuter faller bort!

Nej men seriöst, vet inte hur många gånger jag sysselsatt mig med vadsomhelst runtikring istället för anteckningar, fakta, böcker osv.. Ja, det här med att plugga och FAKTISKT plugga, dvs inte sitta och tänka på annat medan man läser.. Fan det är svårt alltså!

Idag har jag lyssnat på massa bra musik. Dansat. Läst. Dansat lite till. Ätit. Kollat på en lägenhet. Läst. Lyssnat på musik...men skippat dansen. Och nu.. ja, nu är det väl bara äta, plugga och sova kvar?
Sen är det tenta kl 08:00 imorgooooooooooooooooooooooooon. Damn, I'm nervous as fuck.

den fantastiska fyran

Oj, så hade grabbarna styrt upp en lägenhetsvisning, en 4:a som ligger typ 3 minuter härifrån.
SVIIIIIIINFRÄSCH.

Den var verkligen jätteeeeefin. Kan verkligen se oss bo där.
Läget är bra, priset är bra, den var fräsch, och den hade ett perfekt kök för ett kollektiv.
Schackrutigt golv, diskmaskin, en hel vägg av skåpluckor. Jaa.. skitnice.
Stort ljust vardagsrum, ett mindre rum med en snevägg av fönster, ett annat medelstort rum med flera garderober, och ett tredje gigantiskt sovrum.

Ja, det var amazingly awesome. Där måste vi bo!

Problemet är ju att vi är 4 pers som skja flytta in, och det finns bara 3 sovrum,
så vardagsrummet måste göras om till ett rum.. och vem vill bo där?

Menmen, det löser vi på någe sätt!
För den lägenheten ska vi fan ha!

smygande panik !

Socialistiskt - kollektivistiskt synsätt
Reformistiskt - Individualistiskt synsätt
Reflexivt - Terapeutiskt synsätt

Barnkonventionens 4 viktigaste artiklar
4 Etiska grundprinciper
7 diskrimineringsgrunder
Vertikal och horisontell segregation
Vad är socialpolitik?
Vad är ett socialt problem?
Vad är socialt arbete?
Intersektionalitet
Könsmaktsystem
Normer och normalietet
Kunskaps sociologi, kretsloppet
3 välfärdsregimer, 3 modeller;- konservativ, liberal & socialistisk;- staten, maknaden, familjen
Golden age & silver age
Mary richmond, Jane Addams, Judith butler osv.
LVU, LVM, SoL, IFSW, Fou, SOU, SOFI, BBIC
Paternalism
Utilitarism

IDAG ÄR DET PLUGGPLUGGPLUGG HELA DAGEN.
Imorgon har jag min första tenta!!

Underbara kontraster

Vad är det ni pratar om där uppe? Vinterdäck? ..Här har jag inte behövt skrapa rutan än ;)




 

-v-

 
 








 

intressanta konversationer med päronen

"Det var en höstdag i Norrköping,1965, som fick jag se min första neger!"
Qoute från mitt och farsans samtal för några dagar sedan, hahah.
Lät så jävla kul när han sa det, han fick det att låta som om det vore nått så sällsynt som en mammut, haha :D


Sen satt jag och surrade med morsan för någon stund sen och gled in på nå samtalsämne om killar åså kläcker hon ur sig: "Ja, bara det inte är nån sån där jävla du vet, utlänning!"

Hehhe, och mamma som är smygrasist blir ju väldigt rolig då man ifrågasätter och jävlas med henne, så jag sa ju lite ironiskt (efter ett väldigt högljutt "MEH! Mamma då!!" och en hel del garv)
Så säger jag, men mamma är inte det viktigaste att jag är lycklig?

Åså ska söta mamma försöka förklara sig, haha så underhållande.
"Jo, men joo det är det ju.. men jag tycker inte du ska bli tillsammans med någon sån där. Dom är ju som såå.. ja, så dumma. Då kommer du måsta ha långklännigar på dig och sätta en sån där filt på huvudet ju"

hahhahaha, älskade mamma ^^
-v-
 
 
och älskade pappa!

Vi sitter i maddes bil, en riktig raggarbil

Grabbarna och gabbi gjorde en störtskön låt igår på förfesten!
Kunde inte ladda upp videon här, men texten gick iallafall någonting i stil med detta :) Haha


Madde sitter i sin bil, madde kör sin raggarstil
dunkar plåt i tusen mil, madde sitter i sin bil
 
Hon drar från boden torg, söderut mot helsingborg
med en stökig melodi, hon byter till lämlig fil
brassar på i motsatt fiiil, kör över en pedofiiiil
kör över en pedofil

för det är maddes bil.. en riktig raggarbiiil
flera tusen spänn och inga miiiil, en felparkerad biiiil
 

Hahahah, så underbart!

it's about puttin' colors in the greyzones


fredagens citat

Jag står i köket och dricker vatten medan Oskar och Hannes står i hallen och gör sig klar för att dra ut. Då överhör jag hur Oskar med seriös och mycket välmenande röst säger till Hannes "Jo, förresten, tänkte om du inte vill slösa pengar på utekäk sen och så, så har jag ju ägg och havregryn här, så du vet bara"

hahahha...
Stod och fnissade för mig själv. Så snällt av honom...
MEN ÄGG OCH HAVREGRYN?! Vafan är det för fyllekäk?!?!!

Made my day!

Kunskapen förändrade mig

 
I made a choise once.
I decided.

If only..

 Drömmer mig bort en stund.
 
Höstmys.
Långa promenader i mörkret, någon som håller min hand.
Tända ljus. Närhet. En trygghet i luften vi andas.
 
 I'm here now, but where are you?

Laddar för en aktiv höst!

Skrivkurser, inspirationsträffar, kreativitetsgrupper.. ja, jag letar för fullt efter någon aktivitet att pyssla med efter skoltid. Men tyvärr har jag inte hittat någonting i stil med dessa. Så jag tror fan jag ska se till att starta upp något själv. Blir ju kul med ett eget litet sidoprojekt lixom. Och resurser finns det nog gott om när man bara tittar sig omkring och hör sig för. Detta kan bli intressant! :)

Sen har jag ju börjat engagera mig i Rädda barnen, och ska på utbildning i Kristianstad nästa helg.

Funderar på att kolla närmare på om man kan vara någon typ av kontaktperson inom KRIS också. Får se!

Sen har jag gjort en intresseanmälan till en utbildning inom brottsofferjouren för att få bli kontaktperson till brottsoffer som behöver stöd. Isf kommer man träffas under 8 veckors tid, 2 ggr/ vecka och sedan bli tilldelad en eller flera individer att vara stöd till.

Ja det känns grymt kul, kan bara se en massa fördelar!
Kul att göra någonting annorlunda som jag aldrig gjort tidigare.
Intressant att få lära sig mer, och få utbildning inom vissa områden.
Känns bra att bidra med någonting.
Merit till min utbildning.
Intressant social sysselsättning under höst/vintertider.
Träffa och lära känna nytt folk.
Inspireras och lära av varandra.

en höstig tisdag i helsingborg

Haft en jättelugn och mysig dag. For till villan med Afeta och satt där och pluggade. Dom hade gjort det skitmysigt med tända ljus och skön musik, sen fanns det café och restaurang. Var nästan lite julstämning där inne. Eller höstmys bara :)

Sen har vi donat på här hemma, bland annat spikat upp nå affischer i köket, klippt oskar och sett på 69 saker du vill veta om sex, följt av ett avsnitt av dexpedition!

:D

 

står i skuld till mig själv

Idag berättade Arne Christianssen någonting jätteintressant angående hur människor beskriver sina erfarenheter utifrån hur dom mår idag när dom berättar. Exempelvis om du är glad så fokuserar du på det positiva som fört dig dit du är idag, medan om du istället känner dig ledsen eller arg beskriver utifrån de negativa händelserna i ditt liv.

Man förstärker helt enkelt sin historia utifrån det känslotillstånd man är i då man berättar om det.

Jag tyckte att detta var jätteintressant eftersom det ger mig möjlighet att på ett nytt sätt analysera mitt eget skrivande. För det jag gör då jag skriver är ju att berätta och beskriva, och många gånger skriver jag om saker som har hänt förr. Och många gånger med en underton av "Woho!! Kolla vad bra det blev tillslut och så långt jag kommit" - ungefär.  Dvs med en liten förvåning av hur bra det blev, typ som om jag hade förväntat mig någonting helt annat. Som om jag inte borde stå där jag är idag. Som om jag glidit hit på ett bananskal.
Som om jag inte är värd det jag uppnått.

Så när jag kom hem så satte jag mig ner och funderade över detta.
Är det verkligen så här jag ser på mig själv?
________
 
Ah, på ett sätt är det faktiskt så. Och det är egentligen helt sjukt, för nog fan har jag ändå jobbat förbannat hårt för att ta mig hit. Jag har haft en jävla massa tur i vissa sammanhang, men allt slit har jag fått göra själv. Och jag gav aldrig upp när det blev tungt, bara en sån sak!

Men å andra sidan så har jag också ett samvete som trycker på och hela tiden påminner mig om allting jag faktiskt kommit undan med, som annars lätt hade kunnat sätta mig ur bana och fått mig att spinna iväg åt något helt annat håll. Det faktum att jag alltid missat just de bananskalen, gör ju att det känns lite falskt att jag fick den här chansen, medan vänner och bekanta som hade samma förutsättningar som mig men råkat kliva mitt på skalet, inte fick den. Då känner jag i samband med det en typ av skuld gentemot mig själv och de andra att se till att ta den här möjligheten, det här privilegiet, på allvar. Som att jag måste klara det, måste lyckas och lyckas bra, bara för att slumpen eller någon högre makt räddat mig så många gånger att jag nu står i skuld.

Sen att jag kanske får det att låta som om jag står så högt upp att jag inte kan nå högre, det beror ju på att jag jämför med de mörkaste bottnar jag funnit mig i. Så kontrasten blir enorm för mig, medan den kanske inte hade berört en annan svensson.
 
Men vadå, plugga på Lunds universitet lixom.. det är väl inte så jävla stort.
But then again, för mig ÄR det ju verkligen det.

Och att hela tiden skriva utifrån ett perspektiv av att det är precis så stort, gör att jag skapar någon form av motivation för mig
och den här skulden till mig själv blir en slags drivkraft jag behöver för att hålla mig själv från att fucka upp. 

Med fucka upp så menar jag i princip att lessna och dra vidare, för att sen blicka tillbaka och fundera på vad fan jag stack för. Jag söker "trygghet utan att det blir tråkigt", och jag känner mig själv så pass väl nu att jag vet att då saker och ting går bra för mig, när det går jävligt bra dessutom, då lessnar jag och vill ha nya utmaningar.
Men den punkten vill jag inte nå här i Helsingborg. Jag vill verkligen studera färdigt, ta vara på den här fantastiska chansen och njuta av den här tiden så länge som det bara går. Vill inte lessna, vill inte stressa vidare, vill inte fucka upp!

.


Mitt huvud imploderar

Seriöst!
Satt och skrev absolut hela dagen igår. 6 timmar i sträck utan paus, sen fortsatte det.
Och efter seminariet vi hade idag så känner jag att mitt huvud håller på att implodera av all skrivinspiration!
Jag har ju perioder då jag skriver mycket och sen ibland perioder då jag inte skriver alls. Och just nu är jag inne i en superduper fas när det gäller skrivandet. Ja, nästan så det går till överdrift!

Men om det är underbart alltså. Jag älskar ju mitt skrivande,
och tycker faktiskt om att jag får dessa hyperperioder då det bara är jag och min skrivpassion mot världen.

Jag hoppas att alla där ute har ett eget intresse som får er att stanna upp var ni än är och försätta er i en bubbla där ingen knackning kan höras genom glaset.

Tror nästan att det bara är vi kreativa människor som älskar att skapa, som kan njuta av den här typen av bubbla.. Men å andra sidan finns det säkert proffessorer i matematik där ute som uppskattar sin mattevärldsbubbla då den dyker upp... och matteproffessorerna är väl inte en specifikt kreativ själ?
Så alla har säkert sin typ av bubbla, där man stänger in sig med sin egna nisch, sitt egna intresse.

Jag har skrivandet. Någon har målandet. Andra har drejandet. Eller stickningen, snickeriet, bakningen, handarbetet, bilmeckandet, scrapbookingen, symaskinen.... Ja, vad det nu kan vara. Men vi njuter nog alla lika mycket av vår egna lilla värld just där och då.

självkännedomspsykologi ...eller nått!

Jag är inte intresserad av VAD du tycker, jag är intresserad av VARFÖR.
Vad finns där mellan raderna,  - vad finns i det du inte säger?

"Vad är det du varit med om som får dig att tycka eller tänka på det sättet du gör?"
DET är vad som är intressant att veta. Det må va djupt, och för djupt för vissa, men det är fan intressant.


Jag skapar mig en bild av varje människa genom att lyssna mer än jag pratar,
ställa frågor och observera detaljer i tal och kroppsspråk,
samtdigt som jag kopplar ihop det med relevanta observationer från tidigare sammanhang.

Och när jag vet var jag har dig,
då kan du få veta vem jag är.


___
Sen kan man ju analysera sig själv litegrann också. Hehehe..

Jag har en vana att ofta berätta mer om tanken bakom varför jag gör någonting, än att förklara vad det faktiskt är jag gör.
Och det grundar sig nog i att jag själv övertänker sånt i vanliga konversationer med andra, och själv är rädd att någon annan försöker analysera mig. Så för att förebygga att någon ska misstolka mig, så överförklarar jag.

Det jävliga är att generellt sett så tolkas ett överförklarande som om man försöker dölja någonting, som om man ljuger.

(Pausar här för att tillägga att mina två största rädslor råkar vara just att bli missförstådd och misstrodd.)

Och när jag inser/förstår/anar/misstänker att människan framför mig börjar tro att jag ljuger, så övertänker jag mitt eget sätt att prata för att personen INTE ska tolka fel. Och många gånger så bygger jag snarare på deras misstankar då. Jag lixom fortsätter berätta utifrån det perspektiv att denna människa inte tror mig. Och vad händer då? Jo, vare sig människan trodde på det jag sa från början eller inte, så börjar han/hon tro att jag ljuger nu.

Det blir lixom inte alltid bra när man tänker FÖR mycket.

Sen säger jag ofta halva meningar och glömmer säga det viktiga, eftersom jag tänker att det är självklart. Jag förutsätter att personen jag pratar med är inne i mitt huvud på samma sätt som jag i deras. Jag försöker alltid befinna mig på insidan av andras huvud och tolkar samtal mycket utifrån vad som inte sägs. Och eftersom jag med perautomatik gör så, så tänker min hjärna rent psykologiskt att det är så alla andra människor också fungerar, fast än det absoluuuuut inte är så.




Det är fucked up, ja, det är nästan lite sjukt faktiskt.

Men det finns en mening med allt, och livet förstås bara baklänges. - Så jag är alldeles säker på att jag någongång kommer få veta vad det var för mening med att jag skulle bli en sådan här överanalytisk människa. Någonting måste det vara, men det får tiden visa!

Universitetsliv och ett nytt statussystem att infinna sig i

Någonting som verkligen var slående då jag kom till Helsingborg och träffade alla studender var deras engagemang.

Jämför jag med i Boden/Härnösand och de människor jag stöter på i min  vardag där så är skillnaden verkligen enorm. Här är folk uppdaterade om vad som står i tidningen och de är engagerade i frågor som rör annat än dem själva, såsom politik, barnomsorg, statsekonomi.. Ja, de lever helt enkelt i en större värld, där allmänkunskapen är viktigare och diskussionsämnena inte bara handlar om åsikter, utan även om fakta.

Jag upplever också att statussytemet här är nästintill ickebefintligt.
Eller snarare, att det statussystem som finns här, är ickebefintligt i Boden och Härnösand.
Åtminstone i alla de kretsar jag någonsin befunnit mig i.

Här mäter vi ambition, intelligens och förmåga att föra sig bland folk. Diskussioner (och/eller påtryckningar från ett statussystem) som handlar om specifika människor och deras klädsätt, smink, hår, hygien osv är betydligt mer sällsynta.
Skitsnack och prat som inte leder någonstans eller till någonting, (typ en slutsats, nya tankar eller kunskap)
ja, det är helt enkelt inte lika intressant här.

Och det är ju faktiskt helt underbart.
Faktum är att de är en av de sakerna jag älskar mest med universitetslivet.

En generell sammanfattning skulle vara att vi fokuserar på sånt som är viktigt, som kan utvecklas eller leda någonstans. Vi har släppt tonårstramset och det vardagliga drama som där skapas. Vi strävar mot utveckling, intelligens, ett bredare ordförråd och allmänbildande.

Ni som känner mig kan förmodligen förstå att det här är den typ av sammanhang där jag trivs jävligt bra. Inge trams, inge tjaffs, inge jävla onödigt skit. Det handlar om att ta sig frammåt och få med så mycket som möjligt på vägen dit.

Bara en liten tanke


Sablarnsch jävla ickebefintliga självdisciplin.
Trots att det regnar ute och är perfekt pluggväder, så verkar det vara helt jävla omöjligt att komma till skott.
Fan det är ju helt sjukt alltså!
Har kommit på hur mycket som helst för att slippa sätta huvudet i böckerna..
Tvätta bilen, laga mat, städat rummet, fixa lampan, dammsugit, gått ut och rökt överdrivet många gånger.. och som nu: Färga håret.

Helt onödiga saker som hade kunnat vänta till efteråt. Men nejdå, det gick inte.


Fan tänk hur livet hade kunnat se ut om man hade haft självdisciplin?

Hade förmodligen varit typ 15 kilo lättare.
Hade stigit upp tidigt på mornarna och fått mycket mer gjort,
Hade inte spenderat dryga tusenlappen varje månad på cigaretter och snus.
- Hade istället kunna lägga pengarna på... Bio? Ett par nya skor varje månad? Massage/spa?
Eftersom jag hade promenerat överallt så hade jag sparat ännu lite till på besinpengarna.
Hade förmodligen haft håret ner till midjan också eftersom jag inte fallit för impulserna att färga och klippa i håret mitt hela tiden.
Sen hade jag nog varit jävligt bildad också, för vad skulle jag göra med all tid om mornarna..? Plugga, läsa allmänbildande litteratur, eller onödigt vetande. Ja säkert nått vettigt.

Ja..
Tänk om man skulle försöka hänge sig till att verkligen öka självdisciplinen?
Sätta upp lite mål och ge sig fan på att klara dem.

Jag vet ju att jag kan, det har jag bevisat många gånger om.
Men orkar jag? Är det värt det?
Jag känner mig inte fattig och jag lider inte av mina extra kilon. Jag uppskattar varje sekund av mina sovmorgar, och jag älskar ju att poppa hög musik och sitta bakom ratten i min finbil. Och midjelångt hår... äsch det kommer ju med tiden.

Nejfan. Jag trivs rätt bra med mitt orutinerade, impulsiva och ODISCIPLINERADE liv.

Tack för mig!

Snabbisen

Tjoho!

Idag har jag varit till vallgatans studenthem och snackat med vaktmästaren där, så nu har jag min alldeles egna parkeringsplats här i hbg. Underbart, nu slipper jag fler böter!
 

Sen for jag till okq8 och tvättade bilen. Seriöst.. ni skulle sett den innan alltså. Fåglarna har verkligen siktat in sig på min bil. Det var vidrigt, riktigt jävla vidrigt! Men nu är den fräsch och fin igen :)


Imorgon: DANMARK!
Då ska jag ut och turista på egen hand. Tänkte ta tåget till köpenhamn och se var vinden tar mig därifrån och vad för folk man kan tänkas stöta på. Alltid lika spännande med äventyr!

Sthlm resan vi skulle på i helgen, (utbildningen för rädda barnen) blev inställd, men rese-suget fanns kvar, så därför tänkte jag att vafäään då drar jag iväg någon annanstans!

Been there, done that. GOT THE FUCKING TSHIRT ALREADY

 
 
 
 

Om jag är utkickad och hemlös inom en vecka så har ni svaret här i förväg!

PMS IS IN THA HOUSE YO!
shit, hur ska detta gå? Varken husse eller oskar har växt upp med nå systrar i familjen, de kommer ju bli livrädda för mig. De kommer aldrig se på kvinnor igen på samma sätt efter att ha bott i samma lägenhet som mig under min monstervecka. Fiiiifan. Det blir mycket jude och hor-as och satansjävlafitttttttttttttttttt- svordomar, och möjligtvis ett och annat glas i väggen. Kanske ett och annat vrål också. Och tjäbbliga resonemang om att jag har rätt bara för att man alltid har rätt då röda veckan anlänt. Yiiiha! Borde nog förvarna dom .....

"Tänk på mig som en helig buddha figur, håll er på avstånd"
"Håll alltid med mig"
"Gör allt jag säger"
"...och gör det på en gång!"
"Testar ni jävlas så är det kul i 2 sek, sen kommer den som står närmast att ha en bryten näsa"


Världens finaste tatuering


livslång förbannelse eller livslång vinst? Only time will tell.

Idag fick vi ta del av två mycket intressanta men upprörande livshistorier på skolan. En utav dem berörde mig verkligen in i hjärtat. Och det var så mäktigt av tjejen att sitta där och prata inför hela vår stora grupp och berätta om sina livsöden. Man såg att gråten var nära ibland, och man kunde inte äns sätta sig in i hälften av det hon varit med om. Väldigt berörande helt enkelt. Och underbart att hon, eller ja, dem båda - vågade sitta där och dela med sig av sina liv. Verkligen underbart.

Jag känner ju personligen att jag har en hel del att ge utifrån alla de erfarenheter jag samlat på mig under mina tonår. Det är ju verkligen så oerhört varierat, så sjukt många sammanhang och "kategorier" jag haft min fot i, och så många blandade problem/statussystem/synsätt/kategorier jag kunnat indentifiera mig genom. En väldigt blandad kunskap och livserfarenhet helt enkelt. Sånt jag kommer ha en enorm nytta av i mitt framtida yrke.
 
Mycket av det ligger lite halvglömt eller bortträngt någonstans i bakhuvudet, men det finns där. Och jag tror verkligen att mitt perspektiv på mångt och mycket, är ett rätt unikt perspektiv med tanke på att jag alltid pysslat med självanalyser och i princip dokumenterat min egen utveckling och hur alla sammanhang jag befunnit mig i, påverkat mig. Man kan nästan se det som att jag använt mig själv, min nyfikenet och mitt liv som redskap till en personligt upplagd forskning i princip. Låter kanske insane, men lite så är det faktiskt.
Sen har jag ju alltid varit en lyssnare, någon att stötta sig mot eller lätta sitt hjärta till. Och jag har med kärlek och välvilja alltid axlat den bördan varesig jag egentligen orkat med det eller inte. Så det är inte heller bara min egen version jag tagit del av, utan massvis av olika perspektiv på samma sammanhang. Och det är oändligt många misstag jag sett andra göra, som jag själv sen kunnat parera eller ta en slalomväg förbi. Jag skulle vilja säga att jag varit lyckligt lottad som sluppit göra de flesta av missarna och livsläxorna själv, men att då jag väl råkat trampa i klaveret så har jag varit stark nog att på egen hand ta mig upp och själv bygga upp en stadig grund att stå på igen. Sen förstås har jag haft goda vänner också som kunnat hjälpa och stötta i perioder om det varit svårt. Men framförallt har jag haft min storasyster. Bara gud vet vilken underbar människa hon är, och vilket gott och välmenande hjärta den kvinnan har. Alla de gånger jag känt mig vilsen och hon hjälp mig hitta tillbaka till mig själv, ja hon är bara för fantastisk den människan. Världens största ros till henne!

Ah, men det slår mig många gånger nu i skolan hur fantastisk all min redan funna kunskap är, och vilken stor hjälp jag kommer att kunna ha av den, och hur många människor jag kommer kunna hjälpa genom den. Så alla missar jag gjort och sett mina vänner göra, går att omvandla till berikande hjälpmedel som kan komma att hjälpa så många andra under min karriär. Tänk så fantastiskt. Alla de jävliga tiderna jag minns, har nu, flera år efter en djupare mening, och någonting fint kommer alltså kunna födas från även den mörkaste vrån man upplvet. Om någon av er som läser kan känna er träffade så hoppas jag att ni också känner er lite hedrade för att era återberättade historier kan hjälpa någon annan sedan.

Kärlek till er alla!


Kärlek till världen!

En sån underbar tid detta är -v-

Hade en askul nollning med massvis av roligheter jag inte kunnat drömma om. Sen fick jag ju jättefina roomies och en fet lägenhet att dela! Fantastiska klasskamrater och många fina vänner hittills. Fick en underbar 20års dag tillsammans med alla fina. Och nu till helgen sticker jag till stockholm med några av dem och ska på utbildning för rädda barnen. Sen på halloween så drar jag på kryssning till estland, 48 timmars av bara hårdrock/metal band, massa tax free sprit och förmodligen störtskönt folk! Sen sticker jag troligtvis hem till boden första veckan i december och har mina fältstudier någonstans där, kanske fagerbacken, häktet eller sunderby sjukhus - något sånt. Sen kommer ju julen och en massa julmys!! Får se om jag kommer till boden igen då och stannar över julen eller om jag firar men vännerna här nere. We'll see.

Hur som helst. Jag älskar mitt liv. Är så oerhört glad över att allt blitt så bra som det är -v-

RSS 2.0