indomoment

Det finns vissa situationer som uppstår utan någon som helst möjlighet till förklaring.
Som föralltid kommer förbli ett frågetecken.

Jag fick ett antal sånna moment i indonesien kan jag, med ett snett leende och en allmänt flummig min, meddela.

En av dessa tillfällen var då jag, Dul och Heri kommer in på den lilla supermarket affären.. och kassörskan uppebart hade lika kasst pokerface som jag själv har. Det börjar med att hon drar på smilegroparna av anledningar jag bara kan fantisera om, men aldrig kommer ha ett fullständigt svar på. Det kan vara det faktum att vi alla kom in barfota. Eller det faktum att jag som västerlänning kom in med två lokala killar. Eller att det faktum att vi kom in andra vardagen i rad och frågade varför de inte sålde öl. Eller så kanske hon hade sett hur vi hade färdats dit, vilket var localstyle, 3 pers på en moppe. Och jag i mitten, sådär dubbelmackeaktigt att det bara måste uppstå missförstånd. Men ja.. Allt är bara presumptions och funderingar, jag kommer aldrig veta varför hon fick det där okvävliga skrattet, som smittade till mig. Jag antog att jag förstod vad hon skrattade åt, vilket ledde till att jag själv skrattade åt hur feltolkat saker och ting kan bli, och att jag i den position jag befann mig i inte kunde förklara mig, och bara var tvungen lämna henne med de inre bilderna hon föreställt sig. Så hon skrattade, och jag skrattade. Och vi skämdes båda två för den inbillade ömsesidiga förståelsen utan öppen konversation. Och vi skrattade hjärtligt, bubblande ärligt.

Det är det mest awkwarda köpet jag gjort i mitt liv. Men dra åt skogen så kul det är att ännu idag fundera på vad som egentligen fick henne att skratta. Tänk om jag har helt fel, tänk om det inte alls hade med ovanstående att göra? Jag kanske bara hade mascara på kinden.. eller kanske hade de pratat om någonting lustigt innan vi kom in? Ja det kan ha varit vad fan som helst. Men de bubblanden skratten och missförståelsens problematik förblir det jag minns och lägger fokus på. hahha.. hahhaa.... hahahha.......

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0