tidskapsel

Dessa två senaste dygn har varit konstiga. Det är något som händer och jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Är det all den nya informationen jag tagit del av? Är det PMS? Är det tentastress?

Jag drar mig till minnes, tittar tillbaka på de gångna åren. Ser mönstret.

Impulsen att bryta upp och börja om infinner sig.
The wind of change liksom blåser, och jag sitter fast i en tidskapsel.
Inte förrän i februari kan jag få öppna vingarna och flyga iväg till nya breddgrader igen.
Det är länge sedan jag suttit fast så här, förhindrad från att göra det jag längtar efter.
Efter att frihetstiden kom då gymnasiet äntligen var färdigt, så har jag kunnat följa mina impulser ganska obehindrat. Sett till att inte haft längre bindningstider än en månad hit eller dit att begränsas av. Nu har jag en "bindningstid" på 3 månader av studier att förhålla mig till. Det vill säga att jag kan drömma och planera hur mycket jag vill, men att öppna vingarna och flyga kan jag inte göra förrän denna kurs är klar. Ta mig fan vad jag kommer att flyga då. Högt och långt och länge. Distansstudier i sydostasien. Äntligen besöka Indien. Kambodja. Tillbaka till Indonesien. Och kanske Thailand.

Men tills dess. Hur hanterar jag detta?
Jag känner mig som en tonåring med utegångsförbud.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0