keep on wandering around, thinking

Jag har tänkt på det ett bra tag nu.
Jag har så mycket jag vill säga, även om jag vet inte vars det tar mig.
Jag vill bara gå hem till dig och prata med dig.
För jag vet inte vad det är du tror men jag är ganska säker på att inget av det stämmer. Och jag vet att det inte har någon betydelse försen jag drar tummen ur röven och faktist kommer och säger det.
Det är bara det att oftast i sånna lägen så kommer aldrig orden i rätt ordning och det brukar inte bli som jag tänkt mig.

Men jag bryr mig faktist.
Även om jag varit dålig på att visa det. Jag har nog faktist inte visat någonting alls, så jag klandrar dig inte för vad du tror eller tycker.


Jag är din vän. Och jag vill att du ska veta det.
Veta att du kan komma till mig när du vill.
Men jag vet inte när jag någonsin kommer kunna säga det till ditt ansikte.



Jag tycker det är synd att vi gled isär.
Speciellt eftersom det var av fel orsaker.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0