dom första tårarna

Jag tog med mig ett anteckningsblock till bussen idag och skrev ett brev av mina tankar.


jag saknar dig.

- Will we rise again?

 

Jag vill känna mig självsäker och trygg, men ibland är det inte så lätt. Jag har alltid haft dig att luta mig mot om jag behövt, men nu är jag själv. Jag har ingen att vända mig till som jag litar på som dig. Ingen att öppna mig för.

Nu står jag här för första gången på egna ben. Säkert är det nyttigt för mig, men ibland blir det tungt.


Igår lät jag dom första tårarna falla.

 

 

Säkert finner jag en lösning som kommer göra det enklare för mig.

Eller så vänjer jag mig.

 

Men tills dess kommer det att vara tungt ibland.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0