looking for the answers

Idag har jag varit i pagla och åkt pulka och grillat med syskonen och alla deras små ungar :) Första åket så skrapade jag fötterna i marken och skottade upp ett snölass i nyllet på migsjälv. Inte lyckat! Men annars var det kul, och grillad korv är alltid som pricken över i:et.

Sen satt vi syskon och drack kaffe när vi kom hem. Dom är ju den äldre syskonskaran där alla är 30+ och har egna barn, så jag känner mig alltid lite utanför när vi sitter och pratar. Speciellt när dom snackar wow och datorer hehe, men det känns ändå kul att umgås. Mycket på grund av deras speciella humor!
__

Jag kom ju till insikt för ett tag sen att dom flesta av kompisarna man har är ju, tråkigt nog, temporära. Dom kommer och - går. Och förut har jag lagt mycket tid på mina vänner och nu senare kommit på att egentligen känner jag inte mina äldre syskon alls särskillt bra för att jag inte lagt ner någon tid över huvudtaget på att lära känna dom. Och ändå är de dom enda relationerna jag egentligen vet - kommer finnas livet ut. Visst, man har massvis med vänner man önskar behålla hela livet, men om man tänker bakåt i sitt liv så vet man att det faktiskt är möjligt att det säger svisch och över en liten skitgrej så kan annars problemfria och livslånga relationer ta slut "bara sådär".

Den insikten gjorde att jag nu i år ska försöka bygga upp starkare relationer med mina syskon. För det är någonting jag länge har velat, men inte förren nu insett hur viktigt det är.

Lixom, när generationen över oss sakta försvinner bort så är det sen tillslut bara syskonskaran som står kvar. Och om man bara skulle fortsätta växa bort från varandra så har man i slutändan - ingenting kvar.

Jag tror det är jätteviktigt att syskon håller ihop.
I svåra tider så har man varandra och en trygghet som den är svår att hitta någon annanstans.

_____


nå, det där var ett sidospår, som spårade ;)
haha.


Sen for jag till syrran och klippte henne.
Hon har ju i flera år sparat håret för att det ska vara långt och fint då hon gifter sig, men tyvärr har hon ju inte hittat nån man som är värd att gifta sig med än, och hon blev tillslut less på det långa håret, som oftast bara satt i en hästsvans och var ganska tråkigt.

Så idag fick hon en frisyr.
En mycket passande, lättskött och levande frisyr!
Hon blev jättefin, så nu skulle det inte förvåna mig om hon hittar den där jäkla mannen som hon kommer gifta sig med ;)

Kommentarer
Postat av: Yster syster

Hehe tja vem vet :o) är det dags så är det. En mycket klok insikt om syskonskaran, så sant så!

2010-02-28 @ 00:49:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0