the world is so big

sitter och bläddrar runt lite här på internet efter spännande länder och städer, likt många andra kvällar de senaste veckorna. Kollar hyror på olika platser, hur lägenheterna kan se ut.. ungefärliga löner för frisörer, och hur mycket jobb det finns.

Någonstans i Europa kommer jag ju ta vägen. Hade ju som snöat in på spanien, men ikväll började jag fundera på det här med språket.. är ju egentligen ingen spåkmänniska känner jag, och är inte så värst sugen på att isånnafall lära mig just spanska. Och sure, i början klarar man sig säkert fint med engelskan beroende på vars det nu är, men i det långa loppet blir man nog rätt less på att inte förstå folket runt i kring sig. Att inte kunna tjuvlyssna, att inte ha någon egentelig koll.

England då?
Där kan jag ju språket. Älskar språket.
Den brittiska engelskan är för mig en överdriven engelska, en engelska jag använder på skämt.
Men jag älskar den, och skulle lätt vilja leva med de människor som pratar mitt skämtspråk.


I england är lönen för frisörer relativt låg, men det fanns att hitta billigar 1:or som väger upp till lönen och som i slutändan ändå går att leva med. Och jag flyttar ju verkligen inte för lönens skull, men såklart måste man ju ha råd att leva litegrann :)

Jaa.. ska spåna vidare i några veckor, men måste nog börja besluta mig snart känner jag :)




Kommentarer
Postat av: Yster syster

Jaa det där med språket kan ju vara lite kruxigt, även om man själv kan konversera på engelska så är det ju inte säkert att kunderna kan det - och du lär ju behöva få veta hur de vill ha sitt hår... i race you to england!!

2011-02-22 @ 00:27:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0