äntligen lite skrivande

I takt med omständigheterna, möjligheterna, kraven, rädslorna och erfarenheterna så förändras vi.
Jag kan inte säga att det skett någon jätteskillnad i min omgivning den senaste tiden, den här gången skedde förändringen i mig själv. Och så länge jag styr själv så kan jag tycka om föräningar, yttre som inre. Men testar jag låta andra göra mina förändringar och bara hänga på sidan om och följa med vågen så känns det plötsligt inte alls lika okey, vare sig det egentligen är awesome eller inte.

Jag är sån, jag vill alltid vara inställd på vad som komma skall. Jag tycker inte om överraskningar, jag vill känna mig safe där jag är, eller veta att jag själv bär hela skulden om det inte blir bra.

Annars ältar jag. Om och om igen.


Det tog ett år av upp och nedgångar för att kunna inse att är det värt att kämpa för så är det också värt väntan.
Man kan inte alltid få allt man vill ha på en gång, det måste faktiskt passa in i allt annat också.
Jag förstår det nu.

Och det viktigaste är ju flytet. Att inte pusha för mycket och att inte vara för passiv. Hitta flytet och segra långsamt.
Snart är jag där. Snart har jag fått vad som är frihet för mig. Snart lever jag min dröm.
Jag har aldrig tvivlat, jag har vetat att en dag kommer jag att stå där och titta ut över all dåtid och känna stolthet över att jag tog mig fram trots allting man mött längs vägen.

Har man viljan så lyckas man. Så är det bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0