Normer och normalitet, intersektionalitet, kategorier och subkategorier

Midnattsreflektioner
 
Idag hade vi en föreläsning om intersektionalitet, av Tina Mattson.
Den var helt fantastisk och inspirerade mig till en hel del skrivande.
Det som verkligen fastnade för mig, var just hur bilden av normen faktiskt påverkar oss. Jag har bara tänkt på den som ett abstrakt fenomen, lixom jag vet att den finns där och att vi alla mer eller mindre påverkas av- och strävar mot den. Men att titta på hur den faktiskt påverkar oss som individer (mig, min bästa vän, mina föräldrar osv) och hur vi ser på andra människor genom den; var en relativt ny tankebana för mig.
Hon gav exempel om kategorier och subkategorier, exempelvis kvinnor och kvinnor, män och män. Lixom, att kvinnor är en egen stor kategori, med en viss stereotyp, och som alltså har vissa förväntningar på sig och inte andra. Men sen finns det ju kvinnor som skiljer sig från stereotypen men ändå är kvinnor och därför ingår i kategorin. Alltså en burdus och manhaftig kvinna hör till subkategorin då eftersom hon inte är stereotypisk (inte feminin, slank, blond, försiktig). Och där är ju jag. Ungefär så sken det upp för mig. Och socialt arbete (och normens egna krafter) handlar om att normalisera, och jag är medveten om att jag väldigt lätt snappar upp vad som är förväntat av mig och anpassar mig därefter utan att tänka på det. Typ så som jag väldigt tydligt gjorde på frisörlinjen, där normen var totalt annorlunda i jämförelse med gängkretsarna på högstadiet. Och det faktum att jag lätt snappar upp och tar på mig normen, gör ju att jag bör se till att vara extra medveten om vad normen egentligen ÄR i de sammanhangen jag vistas i, och därmed göra det till ett aktivt och medvetet val- både i mitt framtida arbetsliv och i privatlivet.
Men en intressant tanke som växte fram hos mig i samband med dessa tankebanor var: hur kommer min norm se ut om några månader, då jag bor ihop med två eller tre killar? Jag som redan är ”manhaftig” eller ”mindre feminin i mitt sätt”, hur mycket kommer inte jag ta efter dem, och hur manlig kommer inte jag att uppfattas om ett halvår? Haha. Som om norrlänning i ett skånelandskap inte räcker…

Nej, skämt åsido. Tycker det känns jätteskönt att bo ihop med Oskar nu,
och blir det en eller två grabbar till under samma tak så känns det också bara kul!
- Men det var en intressant tanke.
Och ett tankemönster som kändes rätt nytt för mig. Hela fenomenet med kategorier och subkategorier var väldigt intressant, speciellt hur vi delar in folk i dem och sen upplever det som förvirrande när någon skiljer sig från den norm vi förväntar oss av just den kategorin.

__

För övrigt: Förstå hur underbar utbildning jag valt, som gör att jag känner mig inspirerad att skriva? Jag skriver väldigt mycket privat som är i stil med den här texten, och det faktum att jag nu går i skolan och får läsa om sånna ämnen jag upplever som intressen är ju fantastiskt. Och att jag gör en sån här "reflektion över livet i allmänhet" (som jag brukar beskriva mitt skrivande), ja det skulle kunna tolkas som läxa, eller plugga, på den utbildningen jag nu går. Men jag har inte skrivit den ur det syftet, jag satte mig bara ner som vanligt och skrev bara för att jag fick lust att skriva och detta var vad mina fingrar ville förmedla idag.
Men tekniskt sett så skulle man kunna säga att detta var plugg. Helt otroligt ju :)

Kommentarer
Postat av: Yster syster

Så härlig läsning :o) gu va klok du kommer att bli av alla såna här reflektioner - du som redan är så mycket klokare än de flesta för att du använder knoppen <3

2012-09-15 @ 21:20:07
URL: http://blogg.coachfredrika.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0